Historia

HISTORIA

- MED ANOR FRÅN 1500-TALET -

RYAN PÅ 1500-TALET

 

Åker man förbi Ryan idag är det inte många som lägger märke till den gamla stenmuren efter Sofielunds Slott som fungerade som sommarställe åt Kund Sigismund.

 

Sigismund av Vasaätten var regent över både Sverige och Polen i slutet av 1500-talet och det sägs att Sigismund byggde Sofielunds Slott vid Ryan åt sin första hustru som härstammande från trakten.

 

Slottet skulle fungera som sommarställe åt kungen under några veckor per år, övrig tid skulle det fungera som fästning åt väst.

Skrytbygget tog 17 år att bygga, och 3 månader för norrmännen att riva i mitten av 1600-talet.

 

Idag finns där en dansbana.

Dalarnas försvunna silverskatt

Carl Gyllenhielm (1570-1607)

 

Under 1600-talets nödår var det många svältande svenskar som satte allt sitt hopp till de rikedomar som man trodde låg gömda i bergen. Området mellan Klarälven och Västerdalälven blev tack vare sin mycket speciella geologi högintressant för den Svenska kronan. Under åren 1605-1608 genomförde Bergstaten omattande karteringar och provgrävningar i området. Förhoppningen var att hitta en ersättning för Sala silvergruva som hade börjat sina i slutet av 1500-talet och som befarades vara uttömd inom kort. Med kostsamma krig på flera fronter sökte Kronan med ljus och lykta efter lösningar. Karl IX som under sin korta tid vid makten lyckades störta landet i krig med Danmark, Polen och Ryssland var lika impulsiv när det gällde beslut inom landet. 1604 beodrade han Bergstaten att lägga alla andra projekt åt sidan och "utan fördröjan utsöka den rika silverskatt som utan tvivel döljes i gränslandet mellan Wärmeland och Dalarne". Som ansvarig Bergmästare utsåg han sin svagsinte dotters man Carl Gyllengielm vilket skulle visa sig bli öderstiget. Under de tre år som Bergstaten genomförde sina undersökningar i området skickade Gyllengielm endast korta notiser till Stockholm. I dessa står mest att finna anteckningar över väder, fiskefångster och andra ovidkommande reflektioner. I själva verket vet man att omfattande mängder material om fyndplatser, malmkvalitér, åderkartering och lämpliga platser för gruvanläggningar och tillmakningsverk samlades in till Gyllenhielms fältkontor beläget i den västra flygeln av Slottet Sofielund. Varför Gyllenhielm underlät att meddela Bergstaten om resultatet av undersökningarna vet man inte men en teori är att han i hemlighet arbetade åt Danska kungahuset (som han var nära förbunden med via otaliga romanser). Av dokument i danska arkiv framgår det att Gyllenhielm planerade att överlämna det färdiga materialet till Danskarna vid deras nära förestående invasion av Sverige och att han därmed skulle säkra sin egen framtid.

Men historien tog en annan vändning när Carl Gyllenhielm i mars 1607 under kraftig påverkan av Absint och opiater sprängde hela den västra flygeln i luften. De 15 fältarbetarna medelest 4 förmän omkom alla i explosionen och den efterföljande branden raderade ut alla spår av dokumentation. Innan Karl IX hann beodra ut en ny delegation var Ryssen över honom och när han sedan avled i mars 1611 lades hela företaget i träda. Lokalbefolkningen försökte länge att återfinna prospekteringsplatserna men utan att lyckas.

 

 

1800-talet

Under nästan två århundraden fördes historien om silverskatten i dalarnas västra skogar vidare mellan generationerna men det var inte förrän det sena 1800-talet som den plockades upp av den välkände historikern Ludvig Spak. Spak arbetade då på Svenska mineralhistoriska samfundet i Västerås och hade i sin forskning stött på dokument kopplade till Carl Gyllenhielms arbete. Spak förmådde samfundet att bekosta resa och uppehälle under sommaren 1888 för en forskningsresa till Västerdalarna. Han anlände i juni och förlade sitt läger i närheten av Rönnhällsjön och påbörjade där ensam sina efterforskningar. I slutet av juli påträffade en fiskare Spak liggandes raklång i en bäckravin. Svårt medtagen och förvirrad fördes han till Malung för vård men förlorade medvetandet under transporten och vid ankomsten förklarades han död. I Spaks fältväska återfanns en dagbok där han i början av sin vistelse noggrant beskrivit sina sökturer och fynd. Efterhand blir dock anteckningarna och kartskisserna mer och mer diffusa för att sedan övergå i helt lösryckta påståenden och skisser. I väskan fans även två burkar med Spaks favoritkost, "Engelsk Prima Beef" vilket senare skulle visa sig innehålla mycket höga värden av kvicksilver och bly vilket troligen orsakade Spaks tilltagande förvirring och slutligen hans död.

 

 

Området idag

En bild i Spaks dagbok har dock fått mängder av amatörgeologer och lycksökare att vallfärda till trakten. Det är en av de sista noteringarna och lyder "Äntligen haver jag hittat Gyllenhilms hufudåder. Helt öppen för ögat att se och till omfång utan motstycke. Att ingen människa återfunnit denna plats finner jag vara ett mysterium då den ligga blott ett stenkast från den gamla fäbodstigen med sin ristade vilosten". På ett annat ställe i dagboken har Spak avbildat ristningar från en vilosten (se nedan) men inga angivelser om plats eller koordinater finns i anslutning till bilden. I "Dalarnas Museéums Årsbok" från 1956 redovisas resultatet från en omfattande kartering av alla kända vilostenar i området och dess ristningar men ingen av dessa är identiska med Spaks skisser. En allmänt spridd teori är att den vilsten som Spak refererar till kan ha blivit bortforslad i samband med att bilvägen mellan Likenäs och Malungsfors anlades under 1950-talet.

 

 

Text:Folklivsfanatiker, Job Andersson

 

 

 

Ryamaras logga- ett kopparstick ur historien.

 

När Ryamarans kansli, sektionen för kommunikation och grafisk formgivning fick uppdraget att arbeta fram en loggotyp var det självklart att söka inspiration i områdets färgstarka historia. Under fyra intensiva månader arbetade våra främsta formgivare tillsammans med folklivsfanatikern Job Andersson för att restaurera och renodla Ludvig Spaks skiss från den förvunna vilostenen. Resultatet är en tidlös profilbild av en ko av lantrastyp som sträcker sin mule mot horisonten och låter sitt mjuka råmande rulla ut över landskapet. Kon flankeras på vänstra sidan av den mäktiga stilla Klarälven och på den högra av den vilda Västerdalälven. Ovanför löper en urstark långdistansare i lätt flykt mot målet. Vi fångar löparen i ögonblicket när han för en stund passerar vattendelaren mellan de båda älvarna och får den vidunderliga utsikten österut i sitt blickfång. Det är en bild av historien men också ett löfte för framtiden - " i dessa marker rikedom vilar", som Ludvig Spak skaldade i ett av sina brev.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright @ All Rights Reserved